Inlägget gjort

Bilder av Johanna (Visions of Johanna)

Bilder av Johanna

Är det inte typiskt för natten,
att spela spratt när man försöker va’ tyst och stilla
vi är strandsatta i kvällen men vi låtsas att det inte är så illa
och Louise talar vackert om gräset för att få dej att trilla
ljuset fladdrar i huset mittemot
elementen hostar som dom hade sot
på radion trallar countryn som förgjort
men det inget, inget alls att va’ emot
Bara Louise, omslingrad med sin vän
och dessa bilder av Johanna, som uppslukar mej igen

I detta kala rum, där damerna
leker blindbock med nyckelkedjan som bindel
Och de mindre fina flickorna, dom tisslar om sina kap i nattens vimmel
kan vi höra nattvakten klicka med sin lampa,
och undra om det är han eller dom som har fastnat i sin himmel
Men Louise är OK som hon är
med sin bräckliga skuggkaraktär
men hon gör situationen klar och prekär:
att Johanna saknas här
den svaga lampans spöksken ropar i hennes ansiktes ben
där dessa bilder av Johanna tagit över på scen

Den lilla vilsna pojken han tar sej själv på allvar utan prut
han skryter om sitt elände, om farligheter som han fått stå ut
och när man nämner hennes namn, så nämner han en avskedskyss till slut
han är fräck så det gott räcker till
för att vara så hjälplös och vill
han muttrar in i väggen intill
medan jag tiger still
Åh, hur ska jag förklara, jag blir bara uttömd och matt
och dessa bilder av Johanna får mej att vaka i natt

Inne på museerna står evigheten inför rätta varje dag
och röster ekar, det är så här som frälsningen ser ut efter ett tag
men Mona Lisa måste ha längtat ut, det syns i hennes drömska anletsdrag
och den lantliga blomman hon fryser
när geleansiktesdamerna nyser
När hon med mustaschen gör en scen
Av att söka sina knän
Juveler och krimskrams hänger ifrån mulåsnans hals
men dessa bilder av Johanna vill inte släppa mej alls

Gårdfarihandlarn talar till grevinnan som låtsas hon förstår honom
och säger vet du nån som inte e en parasit så ska jag be honom en bön om Gud kan nå honom
men som Louise alltid säger, det finns inte mycket att se, och går till honom hellre än försmår honom
Madonnan döljer ännu sitt ljus
Den tomma buren vittrar till grus
Där hon dansat i tiljornas hus
Och fiolspelarn lämnar sitt bås
Och klottrar allt e’ betalt och i lås
På en fiskbil med en menande chose och mitt sinne förgås
Med dödsdansens toner i regnet, som munspelen kvidande tar
är dessa bilder av Johanna nu allt som finns kvar