Anders och bilderna

Ritade tidigt gubbar som dom flesta. Pappa var illustratör, och filmtecknare och på ålderns höst legitimerad KRO-medlem (Konstnärernas Riksorganisation) och inspirerade mej genom att låta mej hänga i hans ateljé ibland. Hade hyfsat teckningssbetyg i skolan (ensam i topp om a (lilla a) i teckning i femte klass, och ritade på på egen hand en hel del.

Nångång i fjortonårsåldern dök figuren till vänster upp när jag satt med ett papper och kritor.  När en av pappas konstnärskompisar såg den frågade ha förvånad vad jag hade fått den ifrån.  Det undrade jag också.

 

Annars höll jag gärna på med att leka med mönster som uppstod när man slumpmässigt drog sammanhängande linjeröror där jag fyllde de uppstådda ytorna på olika sätt.

 

 

När jag hade mitt första jobb som vaktmästare på ett försäkringsbolag så hade jag mycket tid. Jag lekte med deras slaskiga kopieringsapparat och ritade. Bland annat ritade jag av huset mittemot över gården.

 


Apropå tidiga teckningar så hittade jag på denna något obestämda maskot, som jag ritade här och där när jag egentligen gjorde annat. Jag vill minnas att jag producerade en hel del  bilder sen, lite mellan allting annat jag gjorde, jag har också alltid gillat att greja med layout på saker jag använt i musikjobbet och politiken. I och för sej blev jag lite omodern, eftersom jag var inspirerad av pappa, som lärde mej proportioner, gyllene snitt och sånt, som har blivit lite ute i modern design, tycker jag mej ha noterat i en tid när man etablerat mycket mera friheter i sånt.

En händelse på nittiotalet fick mej att tappa sugen när det gäller tecknandet och målandet.  Inför en flytt hade jag alla mina framställda bilder i en stor kartong, som skulle fraktas av nån flyttfirma som hyresvärden hade hittat. Jag minns hur två flinande grabbar drar ut kartongen på en pirra ur lägenheten. Det var det sista jag såg av den.  Flyttfirman sade sej oskyldig och att man inte ersatte affektionsvärden, hyresvärden teg.  Jag tappade liksom lusten sen, de fåtal gamla bilder jag lyckats rädda har jag hittat nån annanstans.

Sedan dess har jag långsamt gått över till fotografi, efter att ha dokumenterat verkligheten via ljudinspelningar ett antal år. Så jag har semesterminnen på kassettband nånstans. 🙂

Med digitalfotot kan man ju inte låta bli att ta alldeles för många bilder, så det har blivit en hel del, med svårighet att välja vad som man tycker har värde.  En del ligger ganska slumpmässigt på Facebook och jag har lagt ett gäng på Flickr, främst bilder från en av mina Bengalenvistelser.

Vi återkommer nog till fler foton, jag har en del jag gillar speciellt. Och när man pratar om nätet och foton så måste jag ju inleda med en sån här bild:

Resten följer.

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *