Inlägget gjort

Bankerna eller medborgarna

Artikel för publicering:

Kris betyder ju möjlighet, ett uttryck vi har hört en del. Den omfattande kris vi har nu borde bjuda på många möjligheter att tänka nytt. Kanske gamla metoder att lösa problem kunde omprövas? När staten ska söka rädda en ekonomi som plötsligt består av många småföretagare och kulturarbetare utan kunder och lönearbetare och gig-arbetare i färd med att bli utan arbete, vad gör man då? Man ser till att Riksbanken ställer 500 miljarder extra till bankernas förfogande för att ”göra ansvarsfulla kreditbeslut” och spär på  ytterligare genom att köpa upp för 300 miljarder av deras obligationer. Syftet är att bankerna som normalt ska låna ut mot ränta till dem man kan göra vinst på, med högre räntor ju större risk. Med vetskap att staten ändå räddar dem om de misslyckas. Småföretagare berättar nu hur de får nobben av bankerna när kunderna försvunnit och de söker få del av dessa pengar.

Om man var benägen att tänka nytt, vad kunde man göra då? Antag att man ställde samma pengar till förfogande för alla som bor i Sverige. Till exempel genom att förbereda för den planerade E-kronan, och ge alla varsitt konto i Riksbanken, med rätt att ta ut 10-15000 i månaden närmaste tiden, tills det värsta förhoppningsvis har blåst över. 500 miljarder skulle räcka till 10 000 i månaden till alla (inkl barn) under fem månader, eller 16700 under tre månader. Kontona finns redan som skattekonton hos skatteverket, och en källa på Riksbanken uttalar sej positivt om idén. Donald Trump, av alla, planerar att förse medborgarna med resurser för att klara krisen via utbetalningar på liknande sätt. Småföretagare, kulturarbetare och gig-jobbare skulle på detta sätt kunna agera så som krisen kräver utan att riskera total kollaps av sin verksamhet. Rentav utveckla nya verksamheter eller reformera de gamla i någotsånär lugn och ro, kanske ompröva strategier för att möta den andra stora krisen, klimatförändringarna. Lönearbetare kommer att kunna göra rimliga avtal om arbetsmängder och lönenivå med sina arbetsgivare efter vad sjukdomsläget och företagens och allas materiella överlevnad kräver. Det torde gälla även större företag. Alla skulle också ha råd att agera som kunder, slippa oroa sej för grundtryggheten och stötta ekonomin den vägen.

Varför är en sådan tanke så otänkbar? Ett tecken på den bristande tilliten till medborgarna som utvecklats i de senaste decenniernas arbetslinje- och övervakningssamhälle? Eller bara brist på kreativt tänkande?

 

Att slippa slippa

Vårt effektiva industrisamhälle var länge en succé. Det var ingen tvekan om att nyheterna det frambringade utgjorde framsteg, vi hade upplevt problem som vi nu slapp. Slitsamma och farliga jobb avskaffades, svåra sjukdomar utplånades och många vidskepliga fördomar som skapade lidande ebbade ut. Nu möjliggjordes en massproduktion av billiga produkter för livets alla sidor och en effektivisering av administrationen i offentlighet och företag. Vi fick en bekvämlighet vi uppskattade, och industrisamhällets inriktning på eliminering av mänskliga ansträngningar blev grund för en kultur, ett sätt att leva, ett sätt att tänka och värdera inställningar, handlingar och ting. Otidsenliga hantverk tynade under tiden bort.

Och vi knegar på. Vi fortsätter jaga bekvämligheter och tidsbesparingar, mekaniseringen har kompletterats av datorisering och robotisering. Vi förväntar oss en ständig förnyelse av maskiner och hjälpmedel för att ytterligare befria oss från ansträngningar och erbjuda nya former av bekvämligheter. Nu handlar det mycket om behov vi inte visste att vi hade, vi reagerar på de nya prylarna och uppskattar att ha det senaste. Avskaffandet av slitsamma sysslor har gått vidare mot att vi inte ska behöva ta i fysiskt eller använda händer överhuvudtaget. Detta medan visioner om ett alltmer datoriserat och robotiserat samhälle fyller medierna. Ett automatiserat paradis hägrar.

Vi slipper alltså numera alltmer handlingar, kunskaper och färdigheter, som vi tidigare behövde behärska och inte betraktade som plågor eller problem. Vi erbjuds numera sedan länge att slippa kunna huvudräkna, slippa kunna stava och senast att slippa skaffa oss lokalsinne och veta var vi befinner oss. Datorer, så kallade smarta telefoner och andra digitaliserade maskiner avlastar oss från alltmer, och så länge de fungerar och förutsättningarna är rätt så kan vi luta oss tillbaka medan robotgräsklippare och dito dammsugare vankar runt på våra öppna släta gräsmattor och golv. Vi ska också slippa förstå hur tingen fungerar; det är numera ”avancerat” att veta var på din dator filerna ligger, för att inte tala om hur bilen fungerar.

Socialt har också slippandet brett ut sej. Vi ska slippa utsättas för okända, via våra gated communities i flerbostadshusen och även slippa möta varandra där, via anonymt reglerade tillträden till de digitalt låsta före detta gemensamma utrymmena som tvättstugorna. Med hjälp av nätets filterbubblor och telefonernas displayer och blockeringsmöjligheter slipper vi oönskade möten och konfrontationer med varandra.

Kanske finner vi inspiration i dem som lyckats i industrisamhället, som via sin rikedom kan se till att de slipper ta hand om sitt eget liv på ytterligare alla möjliga sätt, genom att köpa tjänster av andra, som att slippa sköta sina hem via via rut- och rotavdrag. De går ju också före genom att köpa de nya smarta tingen när de är dyrast. De här sakerna där vi till och med slipper trycka på knappar och kan prata med dem i stället.

I förlängningen hör vi många som förväntar sej att maskinerna ska ta över för gott och i princip göra oss materiellt ”oanvändbara”, extremast skulle vi slippa allt inklusive våra kroppar, vilket transhumanisterna drömmer om.

Mitt i detta slippande har ett nytt fenomen börjat göra sej gällande hos allt fler i nutiden. Det verkar som det för de flesta sällan infinner sig en upplevelsemässig befrielse i slippandet. Vi har börjat ställa oss frågan vad som egentligen är tillfredsställande att syssla med och att kunna. Vill vi verkligen slippa allt mer mänskligt? Vi är ju faktiskt skapade för att kunna vara aktiva, rentav mångkunnigare än någon annan art.

Vi ser därför hur aktiviteter som långkok , stickning och annat ”tidsödande” är på väg tillbaka, och alla fixarprogrammen på TV kring mat och hus kan ju leda till aktivitet i efterföljd. Nördar som verkligen sätter sej in i diverse områden dyker upp, och får en ökad status, och många bortglömda hantverk har återuppstått som udda men uppskattade fenomen. Det pågår en kamp för att rädda internet som det kreativa verktyg det var från början. Lite mer seriösa datingprogram verkar söka förmedla lite psykologisk kunskap så vi ska kunna intressera oss för ett personligt växande.

Det sas en tid att industrisamhället skulle ersättas av ett kunskapssamhälle. Paradoxalt nog har det inneburit att vi själva förväntas kunna allt mindre själva. Men med den nya motrörelsen kanske vi närmar vi oss ett riktigt kunskapssamhälle, där vi söker en bred kunskap om allt möjligt, där vi gläds åt att allt oftare kunna lösa våra problem själva och tillsammans, skapa, fixa, laga och pryda med hjälp av maskiner och teknik vi behärskar och förstår, i ett tempo vi trivs med. Industrisamhällets slippande är kanske inte lika lockande längre som ett ideal för framtiden. Kanske är det dags att slippa slippa.

Om basinkomst – ur infofolder

 Basinkomst är en välfärds- och frihetsreform som garanterar alla individer en villkorslös materiell grundtrygghet i pengar som ska gå att leva på.

En lösning för en ny tid

          Trots att vi lever i ett av världens rikaste länder saknar många i dag en grundläggande trygghet i sin försörjning och en självklar positiv roll i samhället. Personer utan lönearbete utsätts för hårda kontroller och ofta förnedrande åtaganden. Många har så kallade prekära arbeten, utan garanterade arbetstider, förmåner, möjlighet till utveckling eller klara yrkesroller. De fasta lönearbetena försvinner eller blir mera stressande, ibland till den grad att ett tillfredsställande jobb förvandlas till ett otillfredsställande. Bidrar gör teknikutvecklingen och flytt av jobb till andra länder. Småföretagare kämpar på marginalen. Vinsterna på lönearbetsmarknaden samlas på allt färre händer. Samtidigt är många samhällsnyttigt verksamma utan att få betalt, via ideellt arbete i organisationer och bostadsområden, vård av anhöriga, reparationer och hantverk, kulturverksamhet, produktion av program och innehåll på internet med mera. En ny delar- och givarekonomi växer sakta fram.

Om alla ska kunna tillfredsställa grundläggande behov av materiell överlevnad, socialt sammanhang och meningsfull verksamhet i framtiden måste vi tänka i nya banor.

Med basinkomst underlättas nyttigt och självvalt arbete på individernas villkor, på lönearbetsmarknaden och utanför denna. Det blir lättare att arbeta ideellt och demokratiskt och att starta nya företag.

Basinkomst ger en möjlighet att ställa krav på lönearbetena när det gäller arbetsvillkor, som att arbetet ska vara tillfredsställande, samhälleligt meningsfullt och ekologiskt hållbart. Arbetsgivare som erbjuder sådana jobb får en fördel gentemot övriga.

Historia

Basinkomst som idé har funnits sedan 1700-talet (Tom Paine), och fungerande system och intressanta pilotprojekt har förekommit i modern tid (USA, Kanada, Namibia) och liknande reformer prövas eller förekommer i dag i flera länder (Indien, Brasilien, Iran, Nederländerna, Alaska mm). Schweiz folkomröstade om basinkomst under 2016 och Finland genomförde ett försök 2017-18, vilka gav erfarenheter. EU-parlamentet har antagit en resolution för bl.a. basinkomst och en motsvarande samarbetsorganisation i Sydamerika stöder reformen. Många forskare, inklusive åtta ekonomipristagare till Nobels minne, t.ex. Hayek (74), Friedman (76) och Tobin (81) förespråkar införande av basinkomst i någon form. Bertrand Russel och Martin Luther King var också förespråkare.

Arbetslinjens problem

Dagens arbetslinje, med fokus på ”att skapa jobb” till varje pris och att försämra förmåner och öka kraven på dem som inte har anställning fungerar inte. Man skapar ökad fattigdom och stress bland dem som saknar de allt färre trygga heltidsanställningarna, och hotar på sikt också de i dag ”arbetstrygga”. Ekonomisk tillväxt skapar numera jobb endast i undantagsfall. Konsekvensen är att massor av människor, främst de unga, lämnas utanför systemet och berövas sin framtidstro. Svårt sjuka hotas att bli av med sin sjukersättning om man inte ägnar sig åt att söka jobb. Ofta förnedrande tvångsåtgärder av olika slag påtvingas dem utan lönearbete. Den arbetslust som systemets skapare inte tror på kvävs.

Personliga fördelar med basinkomst

En basinkomst tar bort hotet om att hamna i absolut fattigdom och förnedring, ett hot som borde vara övervunnet i ett rikt samhälle som vårt. Den ger en ökad möjlighet att vara samhällsnyttigt verksam utifrån egen lust och initiativ, liksom undvika att hamna i destruktiv stress. Den ger möjlighet att reflektera över livsval och ställa krav på tillvaron, oavsett om man har lönearbete eller inte. Förhandlingssitsen gentemot en arbetsgivare förbättras när fattigdomshotet inte lurar i bakgrunden. Samtidigt kan man lättare ta givande och intressanta jobb för en mindre lön. De med fast anställning får det lättare att säga upp sig för att byta jobb om man vill.

Basinkomst och framtiden

En flexibel arbetsmarknad på jämlikare villkor för alla kan bli verklighet då det blir lättare att byta lönearbete, studera eller starta nya företag med stöd av basinkomsten. Ökad produktivitet genom robotisering kan komma alla till del. Fler får möjlighet att jobba på eget initiativ med samhällsnyttiga och stimulerande saker med hjälp av basinkomsten. Vi ser det redan på internet, där en ny delar- och givarekonomi växer fram när personer från hela världen utbyter information, livsberättelser, kunskap och kultur. En ny ekonomi som också växer utanför nätet. Framtidens krav på att leva återhållsamt med naturresurser styr också mot nya värderingar om minskad förbrukning av nya produkter, som i sin tur kräver mindre penninginkomster. Detta ger möjlighet för många att leva en hållbarhetsfrämjande livsstil med basinkomsten som grund. Basinkomst löser naturligtvis inte alla problem vi står inför, men ger förhoppningsvis kraft åt flera att bidra till lösningar.

Finansiering

Basinkomst finns i ett par modeller. Den kan antingen finnas som en ovillkorlig grundinkomst som ges när löneinkomsten sjunker eller saknas (kallas negativ inkomstskatt), eller delas ut till alla i ett första led, som sedan kompletteras med ändrade skatteskalor och nya skatteformer. I bägge varianterna förutsätts kraftiga besparingar i de komplicerade och administrativt dyra befintliga systemen. Med negativ inkomstskatt använder man preliminärskattesystem som i dag, med skillnad att man får pengar om man tjänar under en viss summa eller saknar inkomst i övrigt. Främst i samband med ”lika basinkomst till alla” diskuteras nya lösningar och intäktsformer förutom en justering av inkomstskatteskalan. Man kan till exempel införa produktions-, konsum­tions-, miljö-, naturresurs- och spekula­tionsskatter eller nya och nygamla former av penningskapande. En mängd förslag på lösningar finns och kan konstrueras. kallade dynamiska effekter genom minskade sjukvårds­kostnader för stress och arbetsskador, minskad kriminalitet genom ökad social sammanhållning mm kan ytterligare förbättra samhällsekonomin och möjliggöra ökad basinkomst.

Nationellt på nätet

  

    Nationell portal: www.basinkomst.nu

Facebooksidan Basinkomst=Medborgarlön.

Diskutera i facebookgruppen Medborgarlön i stället för arbetslinjen.

Diskussiongrupper på Facebook för olika politiska och organisatoriska inriktningar finns, sök!

Internationellt

Teoretiska arbeten och internationella nyheter finns på Basic Income Earth Network (BIEN), www.basicincome.org.

 

Guide till ett hållbart leverne

En hållbar livsstil ger en naturlig anledning att använda högkvalitativa attraktiva ting, och det ger överhuvudtaget stimulans till att söka extra kvaliteter till tillvaron. Ett minskat tryck att konsumera nytt gör det möjligt att ha mer kontroll över sin tid, att skaffa sej bredare kunskaper och utveckla sin påhittighet, och att få mer tillgång till varandra. Kreativitet och samverkan är nyckelord. Det kanske finns annat än resursförbrukningen som kan växa – kanske vi själva. Ett bättre samvete inför framtiden blir en bonus.

I varje skede av tillvaron finns det saker man kan göra, som bidrar till en uthållig framtid. Här är ett antal punkter, som kan fyllas på med valfria konkreta exempel. Ska den hållbara framtiden bli verklighet, så behövs både förändringar i hur vi handlar privat i olika situationer och förändringar hos företag och offentliga institutioner. Många förändringar blir mycket lättare i en annan samhällsstruktur, som i sin tur måste skapas gemensamt. Ta detta som en tipslista ”you may want to try”.

 

VAD DU KAN GÖRA SJÄLV,  PRIVAT

I VARDAGENS SYSSLOR

När du funderar på att skaffa en ny sak

DET BÄSTA ALTERNATIVET: KÖP INTE EN NY, utan

  • tänk efter en gång till, du kanske klarar dig utan
  • använd något annat du har, som kan göra jobbet
  • förändra ett gammalt ting, laga, pryd, förvandla det så att det kan göra jobbet
  • gör en ny av material du har eller kommer över
  • föreslå att dela någon annans med henne
  • låna en
  • byt till dej en mot något du har
  • hyr den
  • håll ögonen öppna, du kan hitta en
  • köp en begagnad

DET NÄST BÄSTA ALTERNATIVET: när du köper nytt, HANDLA MED OMTANKE

  • köp hållbara varor, tidlösa, med lång livstid
  • köp begripliga varor, som du kan förstå och hantera
  • köp saker som går att reparera
  • köp saker som går att uppgradera, modernisera
  • köp varor som kan användas till flera sammanhang
  • köp varor som kan användas tillsammans med dem du redan har
  • köp varor, som inte hotar miljön under användandet
  • köp varor som är framställda i en ekologiskt hållbar process (energisnål, utan utsläpp, materialsnål etc.), med maskiner som uppfyller kraven ovan
  • köp giftfria varor, utan giftiga material
  • köp biologiskt nedbrytbara varor
  • köp återvinningsbara varor – där materialen kan separeras
  • köp inte engångsprylar
  • köp inte saker som drar energi i onödan
  • köp oförpackade varor (helst) eller klokt förpackade varor – dvs. ställ kraven ovan på förpackningen också.
  • köp tillsammans med någon/några, dela den, bilda en pool

När du använder saken

  • tänk på energikonsumtion, och typ av energi som går åt/krävs
  • tänk på avfall, utsläpp och andra miljöeffekter av saken
  • ta hand om den, lär dej den, se efter den, anpassa den till omständigheterna, laga den tidigt när den börjar gå sönder
  • missbruka den inte så den slits ut i förtid, men hitta nya bra sätt att använda den
  • bruka gemensamt, om möjligt – skapa pooler mm
  • var närvarande och medveten – särskilt om begränsningar, dina egna och tinget i frågas, pressa inte saker

När du vill bli av med någonting

BÄSTA ALTERNATIVET: KASTA INTE BORT DET utan

  • tänk efter en gång till, vad är det du vill bli av med, särskilt om du tänker ersätta saken med en ny.

Om den inte fungerar

  • laga den
  • förändra den – anpassa den
  • återanvänd den till något annat – hela eller i delar eller materialet
  • låt någon annan laga den

Om den fungerar:

  • börja dela den med någon annan
  • låna ut den
  • hyr ut den
  • byt den mot något du behöver
  • ge bort den, till en person eller återbruksbutik
  • sälj den

NÄST BÄSTA ALTERNATIVET: när inget annat funkar, KASTA ”BORT” MED OMSORG

  • Sortera om möjligt delarna och ingående material och ge till materialåtervinning
  • Kompostera organiskt material

När du äter

  • se till att maten du skaffat blir uppäten
  • ät hållbart odlat/uppfött
  • ät närproducerat som transporterats optimalt hållbart
  • ät veganskt eller vegetariskt
  • ät åtminstone mera grönsaker och frukt, och mindre kött
  • ät åtminstone mera klimatsmart kött (vilt, fågel, vild fisk ..)
  • ät giftfritt, GMO-fritt

När du reser och förflyttar dej

  • res i fantasin, på nätet, i media, i varandras berättelser…..
  • transportera dig mindre, undvik om möjligt att pendla
  • använd fötterna, promenera
  • använd kroppsdrivna transportmedel (cykel, rullbräda, spark, skidor, sparkcykel..)
  • [udda:använd djur (rid, cykeltolka efter hunden ……)]
  • använd allmänna transportmedel
  • använd energieffektiva transportmedel
  • använd icke förorenande och icke klimatskadliga transportmedel

 

När du vistas hemma

  • använd förnybar energi
  • duscha och duscha lagom
  • släck ljus och stäng av onödiga uppkopplingar
  • ha lagom värme inomhus
  • ha ordning på dina grejer och vad du har

VID STORA DAGAR – NÄR VIKTIGA FÖRÄNDRINGAR GÖRS

När du skaffar eller byter bostad

  • skaffa en bostad med miljövänliga material – se ovan
  • skaffa en bostad som inte sprider föroreningar och slösar med resurser
  • skaffa en energieffektiv bostad
  • skaffa en lagom stor bostad för dina hållbara behov
  • skaffa en bostad nära arbetet
  • flytta ihop med människor du trivs med

När du skaffar eller byter ett jobb

  • skaffa ett jobb som inte innebär ett slöseri med naturresurser eller på annat sätt skadar miljön i processen.
  • skaffa ett jobb där du framställer miljövänliga ting – se ovan
  • skaffa ett jobb nära hemmet eller som du till viss del kan göra i hemmet
  • skaffa ett jobb där du har inflytande över vad du gör och när du gör det, så du kan bevaka ovanstående
  • våga värdera det du ska göra på jobbet efter hur nödvändigt det är i ett större sammanhang

DESSUTOM

  • Tänk på, och tala gärna med andra om sakerna ovan, berätta om dina goda hållbarhetsidéer och tankar
  • Tänk på, sök i dej själv och tala med andra om värden som stödjer dem, (sociala värden som lokal och global samhörighet och självtillit och personliga värden som kreativitet, eftertanke, vidgat perspektiv och förtrogenhet med helheten
  • Följ med i vetenskap och aktuell hållbarhetsdebatt, studera och hör av dej till andra
  • lobba makthavare, rösta och organisera dej
  • Fundera gärna på vad som är livets egentliga höjdpunkter, de kan vara ganska miljövänliga
  • Var vaksam på möjligheter att bidra och göra skillnad

 

VAD DU SOM DRIVER FÖRETAG KAN GÖRA

Bete dej hållbart i din verksamhet efter förmåga

  • framställ bra saker – gör det möjligt och lätt att följa råden ovan (reparerbara, uppgraderbara, återvinningsbara, energisnåla, giftfria osv.)
  • förstärk de svagaste punkterna, där saken går sönder först .
  • sträva efter att göra dem begripliga och hanterbara för alla, och gör bra beskrivningar, lär ut hur de används
  • informera om alla väsentliga kvaliteter hos sakerna, på sakerna själva och i reklamen
  • leverera tjänster på samma villkor
  • använd maskiner och processer som lever upp till kvaliteterna ovan
  • låt de anställda delta i besluten – främja ansvar och samverkan, detta ger kvalitet
  • tag del i ditt lokala sammanhang, bli hemmahörande i det lokala samhällslivet. För förankring, feedback och verklighetsperspektiv
  • om du är för stor för regional/lokal anpassning och reellt medarbetarinflytande – dela upp företaget
  • lyssna verkligen på dina kunder, försök inte övertala dem
  • se dej som världsmedborgare, delaktig i ditt lokala samh attälle

Avstå från tveksamma trix och beteenden

OBS – om du inte gör sakerna redan, glöm detta   🙂

  • Låt bil att släppa ut dina uppfinningar lite i taget, så att folk först ska köpa den lilla/enkla varianten och sen byta upp sej
  • Låt bil att etablera dej på nya marknader genom att repetera ovanstående mönster där också
  • Låt bli att planera så att grejerna åldras efter ett lämpligt antal år
  • Låt bli att införa årsmodeller och allmänt modetänkande som gör saker ”omoderna” innan de slutat fungera
  • Låt bli att sälja ”paket” av saker, som tvingar folk att köpa mer än vad man behöver
  • Låt bli att hitta på överflödiga ”specialredskap”, som gör vad befintliga redskap redan kan
  • Låt bli att spela på våra lägsta instinkter för att sälja dina saker
  • Låt bli att hantera medarbetare som abstrakt, opersonlig ”arbetskraft”, vilket minskar engagemang och kvalitet
  • Låt bli att provocera med stora löneskillnader och bonusar, som manar till osämja, ego- och konsumtionsfixering

 

VAD DU SOM HAR POLITISK MAKT KAN GÖRA

Här finns massor att göra, här nämns bara politikens generella verktyg

  • skapa lagar och regleringar
  • utfärda skatter och avgifter 
  • ge stöd och bidrag
  • avskaffa lagar och regleringar
  • avskaffa skatter och avgifter
  • avskaffa stöd och bidrag
  • avskaffa institutioner och system
  • bygg nya institutioner och system

… för att underlätta för individer och företag att bete sig miljömässigt hållbart

 

  • utveckla miljöhänsynen i verksamheter och projekt i egen regi
  • uppträd med miljöansvar och rättfärdighet i administrationen, låt ert folk utgöra goda exempel, särskilt folk som syns mycket utåt
  • satsa på tillit snarare än initiativ- och kreativitetshämmande kontroll

 

LYCKA TILL!

bidrag till förbättring, tillägg och utveckling emottages tacksamt!  Kommentera, diskutera.

Anders Erkéus

anders@erkeus.se

Drapa i tredje årtusendet

 

Efter Stiernhielm
av Anders Erkéus

Henrik låg kvar i sängen en morgon i sena sin ungdom
utless på krävande åtgärder, välvilligt valda metoder
tänkta att leda till mening och stolthet på vägen i livet
när han nu saknade jobb och levde på gränsen till armod
kämpande tappert mot utanförskapet och smygande skammen
grubblande över sitt liv och utan en framtid framför sej

Plötsligt så tändes ett ljus i hans överbelastade sinne
Fylld utav kraft gick han bort till sin dator, slog på den och väckte
skrivarprogrammet ur strömlösa dvalan och började knappa.
Sålunda skaldade Henrik nu – i ilska och oväntad klarhet:

Låt mej få kvida till tröst en drapa om tiden som timar
Ekonomitro och ordrevisioner är temat för tanken
under en tid när många förbryllat betraktar när sånt som
fordom var sett som givet försvinner i flödet av djärva
brott emot brukliga seder vars självklarhet hastigt förbleknar
Alltmedan språket förvandlats till stöd för det samtal som råder

Låt oss då börja med magiska mantrat, som hyllas av många
Globalisering som låter oss tänka på omsorg om jorden,
vitt perspektiv och handlingar långt bortom snäva kalkyler
Kallsinnigt kidnappat av de bemedlade bolagens språkrör
som en beteckning på hur de nu samvetslöst utnyttjar världen
utan att bry sej om vem som mister sin plats i fabriken
nedlagd i västliga småstaden, flyttad till tropiska nejder
lockande bybor att lämna sin hembygd med löften om framgång
stuvade tätt i baracker så långt från jorden de ärvde

Detta är dock inte enda exemplet på hur det gått till när
själva vårt språk har formats av krassa värderingars förtur
medan vårt nutida samhälle djärvt växte fram ur historien.

En gång i tiden var råd en klokhet man delgav varandra
medan det numera mestadels handlar om pengar på banken
Inte så många vet råd, men många med pengar de har det
Deras förmögna förmåga ger rätten att slippa ta ansvar för livet

En gång betydde ju också förmögenhet faktiskt förmåga
kunskap att lösa problem och att framställa värdefull nytta
Alltmedan penningen nu tagit över betydelsen smärtfritt
tappar vi alla en delaktig makt över tingen och livet
Återstår bara att samla på makten hos pengar och status.

Rättfärdigt handla var något som förr var en dygd att beakta
Sålunda väntades samvetet leda oss rätt genom dagen
Kraftfulla medvetna handlingar blandat med ömsinta gester
Handla på rea är nu den dygd som oss driver i livet
samtidigt bidragande till tillväxtens heliga framsteg

Vänskapens uttryck var fordom en tjänst åt den som behövde
bistånd och samtidigt givande glädje åt den som fått hjälpa
Numera säljs den och handlas likt varor på marknadens villkor
utan att inblanda känslor och löften om gentjänst tillbaka
Drömmen om tjänstesamhället beskriver en förutsedd framtid
alltmera fylld av betalning för saker vi gör åt varandra

Frågan om varats natur har gäckat var tids filosofer
Mening och mål med att vara har legat i centrum av gåtan
Numera skapas den självklara meningen lätt genom varan
som vi bär hem från affären och lagrar i skåp och på hyllor
Vad det må vara, så ger den oss uppskov från tvivel och ångest

Till och med skulden som plågat vårt sinne sen urminnes tider
löses numera med knapptryck eller i reda kontanter
Endast om pengarna slutligen fattas och fogden tar över
kanske en gammaldags skuld kunde greppa det nutida sinnet

Sålunda har vi förvandlat de viktiga orden till måttstock
över hur pengarna vandrar ibland oss som tecken på nytta
visande makt och beräknade roller som ordnar oss noggrant
över och under varandra i status och möjliga lagrar

Underligt nog kan vi hitta ett ord med det motsatta ödet
att från en snäv och begränsad kontext breda ut sej i språket
ty vi behöver ju ändå beskriva det allmänna goda.
Matematikens abstrakta domän fick ersätta himlen
Prästernas hemliga pakt med Gud blev vetenskapsmännens
privilegierade tillgång till verklighetens mysterier
Heliga handlingar fordom var konfirmationen och nattvard
Numera helighålls däremot köpet och tingproduktionen
alltmedan framstegen räknas i lösryckta siffror om tillväxt
Sålunda är det nu räknandet självt som förhöjts metaforiskt
Vill du förmedla din kärlek så hoppas du på att den räknas
i en prekär konkurrens med sådant som bokstavligt – just det

Utanpå dessa exempel på ord som förbytit sin mening
finner vi också hur ord som var bra har förlorat sitt värde

Förr var det viktigt att skydda sånt som man ville bevara
Protektionism är nu framstegsförhindrande tecken på feghet
Länder ska undvika skydda sitt folk från förlorad försörjning
Allt medan äventyrshjältar tar risker och hyllas i TV
mönster för hur kommunalråd i glesbygd bör sköta sin budget

Likaså är det nu fel att vilja bedriva reglering
Allting ska tillåtas hända fritt på en marknadsarena
Kökskranen borde väl bara ha till eller från hos dom frälsta
sålunda låtande vattnet få flöda i forsande frihet

Allt går så bra av sig självt att planering har blivit ett otyg
Jo, fast det gäller förstås politikens beslutskorridorer
dom som förväntas ha koll på samhällets tveksamma helhet
Turligt planeras detaljrikt i storföretagens kontorsrum

Henrik går ur sitt program och lämnar sin insuttna skrivplats
tänker en stund betraktande tomt genom otvättat fönster
vänder så åter till sängen och drar sitt täcke till hakan
tänker på Stjernhielm som kämpade förr för språkets förfining
visande ynglingar vägen till dygdefull strävan och mognad
finner att lättjan är lysande svar på flättjan1 i tiden
stannar i sängen för dagen och lyssnar på ljuden från gatan
Drömmer om kommande tider då orden har återfått makten
redskap för forskande samtal om mål och mening med livet
kraften att visa på vägar mot framtida ljusnande tider

 

1  Flättja = flärd, lättsinne – använt av Stiernhielm i dikten Hercules

Vart tog kunskapssamhället vägen

Det sägs att fiskar inte har koll på vattnet de lever i. Och att människor inte har koll på kulturen de lever i. Så är det nog i allmänhet. I vårt fall handlar det om normer om hur man ska leva, vad som är gott och ont, viktigt och oviktigt, värden som för oss är självskrivna. Vad som är framgång och misslyckande. Vilka typiska konflikter som uppstår. Kanske vad vi i grunden är, varför vi är här. Ostörda på en plats och i en tid kan vi leva utan att ifrågasätta vår världsbild.

Men historien är i rörelse, och världen blir mindre och mindre när det gäller kontakter med andra människor, som visar sej ha andra normer, värderingar och världsbilder. Och studerar vi historien ser vi att också att våra nuvarande tankesätt inte alltid funnits.

I slutet på 1900-talet talade många om att en ny tid stod för dörren och man andades optimism. Man identifierade den bestående västerländska kulturen som ett industrisamhälle, som hade fullföljt sin historiska mission och skulle avlösas av något nytt. Många begrepp var i omlopp. Man talade om ett tjänstesamhälle, ett informationssamhälle, ett IT-samhälle eller ibland ett kunskapssamhälle eller ett upplevelsesamhälle.  Det fanns tendenser att endast se dessa som nya varianter på samma sak, bara att det var andra penningstyrda aktiviteter som skulle sysselsätta oss och hålla igång den ekonomiska tillväxten och resursförbrukningen.

Men det fanns också begrepp som tog fasta på mera grundläggande förskjutningar. Industrisamhället betydde inte bara att industriarbetena och industriproduktionen bar upp samhället utan också att dessas värden genomsyrade hela samhället och kulturen. Ja, till och med språket färgades av maskin- , matematik- och fysikmetaforer från den framgångsrika produktionen. Det som räknades var det som kunde just räknas, och den framställda produkten var central. Vi hade ett samhällsmaskineri, där hjulen skulle rulla och arbetskraften vara kuggar i maskineriet. Osynliga marknadskrafter spelade i bakgrunden. Det gällde att hålla ångan uppe, och lägga in en växel till.

Industrisamhället var/är ju också ett kommersiellt konsumtionssamhälle, där alltfler mellanhavanden förväntades ske med hjälp av pengar. Även här ser vi hur språket färgats. Numera tänker vi kanske mest på pengarelaterade saker när vi talar om tjänster, skuld, råd, förmögenhet. Till och med vara och handla för numera tankarna till pengar.

Så det sitter ganska djupt. Men som sagt har en djupare kritik förekommit under större delen av efterkrigstiden, och man anar också motsättningar som funnits på plats i århundraden, där till exempel romantiken var en elitrörelse som ifrågasatte det expanderande industrisamhällets krasshet och okänslighet inför mänskliga upplevda värden. Det sena nittonhundratalet födde ju också kritik av  degrundläggande värdena via postmodernism och tal om vattumannens tidsålder mm från vissa kretsar.  Även i dag kan man se tydliga tecken på att något nytt är på gång historiskt. Medvetenheten om naturens gränser spelar in, internet som en ny arena för global samverkan skapar nya möjligheter, och rentav anar vi en sorts mättnad, där många vill ändra sin livsstil till ett sätt där det inte längre handlar om att producera och konsumera så snabbt och så mycket som möjligt. Ett nytt kunskapssamhälle eller ett upplevelsesamhälle, kan ju också peka på nya värden och normer riktade åt våra inre liv snarare än vår yttre konsumtion och status.

Sedan millennieskiftet har ju flera nya företeelser dykt upp som gjort bilden otydligare, med nynationalism, identitetspolitik, terrorism, migrationsströmmar, tron på artificiell intelligens med mera, men det går att se dessa fenomen som delar i den större omvandlingen, som motreaktioner, kompletteringar och räddningsförsök. Att den gamla höger-vänsterskalan i politiken inte räcker till börjar bli accepterat, även om det i dag är vanligare att lyfta fram en globalism-nationalism -dimension som komplettering (gal-tan skalan) än distinktionen industrisamhälle-kunskapssamhälle som jag tittade på här.

Inlägget gjort

Mitt EU-reformförslag – interparlamentariskt samarbete via EU

Alltså – varför skulle inte nationella parlament kunna samarbeta direkt, i stället för att samverka genom att man lämnar över beslutsmakten till överstatliga institutioner?   En för mej  med tiden ganska självklar fråga, som det verkar som om inte alla ställer sej, eller ens förstår.

Det verkar som om de nationella parlamenten i EU-länderna blir alltmer maktlösa och ankdammsaktiga, vartefter de överstatliga institutionerna och globala storföretag, till stor del  i samverkan, tar över de avgörande besluten.

Vad skulle hända om de fick tillbaka makten men öppnades upp för ett direkt utbyte med andra nationella parlament, en samverkan där de folkvalda parlamentarikerna kunde föra förslag mellan länderna och konkret och personligen presentera sina förslag på plats genom att delta i debatterna?

Då och då refereras till hur man gör i andra länder i den svenska debatten,  men varför skulle inte en  ”utlänning” kunna vara närvarande i svenska riksdagen och vara med och förklara och tala för sitt lands agerande, eller rentav en idé som hen inte fått igenom hemma, men som visat sej ha fått internationellt intresse.

Jag har tänkt ut ett system för hur detta kan gå till, där man använder EU-institutionerna på ett lite nytt sätt.  EU-parlamentet blir ett forum där förslag prövas, och där de godkända förslagen obligatoriskt ska behandlas i alla EU-länder, med utrymme för förslagsställare att delta i debatterna. Se mer här Eller en kortversion här.

Se en pdf med bilder här.  I denna ingår också förutom bilden ovan ett generellt förslag för internationellt samarbete som till exempel FN kunde titta på, samt en motsvarande bild av hur EU fungerar i dag.

Jag har puffat för förslaget på massa håll nationellt och internationellt, till exempel  i renommerade EU-Observer och på en mer filosofisk sajt, men det går trögt att ens få feedback.  Dock har till exempel förre chefen för EU-kommissionen i Sverige, Pierre Schellekens, hållit med om att det vore ett bra förslag, men naturligtvis menat att det är ”helt orealistiskt”. Men skam den som ger sej. Många stora politiska händelser var orealistiska innan de inträffade.

 

Anders, miljö och hållbarhet

Som gammal miljöpartist hamnade jag tidigt i kretsar som ville fixa miljön.  Min kritik mot ”det bestående”  bestod ändå mest av att jag inte tyckte att jag eller vi verkade bli så lyckliga av det som bjöds av det effektiva samhället. Men visst har jag material kring miljön,  där jag i grunden ser miljöhänsyn som ett led i en i grunden befriande samhällsförändring, där vi bland annat återtar lite av vårt eget ansvar för våra liv, och använder denna kompetens på ett kreativt, roligt och gemenskapande sätt.

 

Till en guide till en hållbar livsstil

Anders och demokratin

Två saker som hänger ihop.  Och som jag ägnat mycken tid åt genom åren.   Först åt demokratin och hur man kan organisera sej ihop på ett effektivt  sätt där alla tas till vara. Detta i massa organisationer, från miljöpartiet via Nej till EU till husen där jag bott och Ljudlekslänken, musikgruppen jag jobbade med.   Och har lärt att det inte är lätt.

På senare år har jag insett att demokratin också kräver att de inblandade kan utöva sitt inflytande utan att hindras eller känna sej hindrade, att allas integritet respekteras.  Denna har ju blivit allt mer hotad vartefter övervakningssamhället idogt byggts upp de senaste decennierna, utan någon bestående debatt. I hopp om att piratpartiet ska kunna få igång debatten har jag varit lite med dem på senare år, och fått uppleva en repris på ett partis födslovåndor som jag varit med om med miljöpartiet.   Mitt tidiga engagemang i internet har också fört mej i den riktningen. Jag satt t.ex. i styrelsen för ett internationellt datanätverks svenska gren (dåvarande Nordnet)  innan webben på tidigt 90-tal.

Inlägget gjort

Kooperativa Hyresrätten Höga Björken

En förening där jag bor – vi försökte etablera ett pilotprojekt med ombildning till denna nya upplåtelseform (utöver hyresrätt, bostadsrätt och egna hem).  Ett spännande tioårigt uppbyggande av en gemenskap i huset,  studier och studiebesök kring den kooperativa hyresrätten som samverkansform med en hyresvärd.  Vi kom rätt långt, tills vi föll, kanske på naivitet inför vad ”etablissemanget” i olika skepnader kan ta till för att krossa nyheter.  Kvar blev en hemsida som berättar vår historia och förklarar vad det går ut på.