Inlägget gjort

När osthyveln gick sönder

I morse gick min osthyvel sönder
lika förvånande som självklart
Alla kan se de svaga punkterna
om man tittar efter
De där smala näsen på varsin sida om skåran
där ostarnas avskilda skivor passerar
för att landa på den flata plåtytan
som nu själv avskilde sej

De svaga punkterna i alla ting
som vi inte låtsas om
medan de överraskande självklara sammanbrotten
får oss att för ett ögonblick haja till i igenkännande
kanske först irriterade över att ha vetat detta hela tiden
kanske sen lite mer försonade med förgängelsens ständiga närvaro
och beredskap att slipa av våra triviala förväntningar om tingens beständighet

Igen kommer undan,
inte ens osthyvlar

Inlägget gjort

Under ytan

Fiskar kommer inte undan
med ständigt vidöppna ögon
fuktade av havets sälta
möter de sitt öde

fiskarna blev kvar
när vi andra sökte nya element

nån halvmiljard år senare
kan du möta deras outgrundliga blick
och för oss uttryckslösa ansikte
när du drar upp dom
för att införliva deras kroppar med din
med krokar genom ansiktet
eller i hundratal tillsammans
kvävandes i samma luft
som din egen kropp villkorslöst kräver
du kan då vara tacksam för
att du slipper se in i deras inre

metandet
en dödlig meditation
betraktande en korkbit
lyssnande till kluckandet mot klinkerna
väntande
hoppandes att kroken inte fastnat i ögat
förbarmande bryter vi nacken av den fångade
om vi är modiga
och inte vill se dem flämta efter vatten
sprattlande
långsamt stelnande

det finns fiskar som kan så mycket konstiga saker
byter kön, ruvar sina barn i munnen, orienterar med elektricitet
gräver ner sej i dyn eller kastar sej upp i luften
klättrar uppför lodräta vattenfall
anlägger vackra mandalor i havsbottnens sand
till sin älskade
ja, vad ska man göra
när man har att diskret hålla sej undan
de övervattniska utvecklingarna och konflikterna
om inte odla sina egenarter
låta världen vara i fred,
och röra sej fritt,
som fisken i vattnet
med öppna ögon
kanske – en förebild

Inlägget gjort

Om friheten

 

Vi talar om frihet

men vi kommer inte undan

vi vill inte känna språkets och kulturens bojor

och riskerar därmed att inte ge oss chansen

att uppleva det sociala fängelsets möjligheter

en begränsad oändlighet

likt antalet tal mellan noll och ett

Låt oss vandra längs gränserna

låt begränsningarna smeka våra utlämnade kroppar

låt oss besöka bortglömda och ensliga rum

där vi alla eller några djärva uppehållit sej

i stunder då ingen behövde drömma om frihet

Inlägget gjort

Drapa i det tredje årtusendet

 

Efter Georg Stiernhielms Hercules
om språkets kommersialisering

Henrik låg kvar i sängen en morgon i sena sin ungdom
utless på krävande åtgärder, välvilligt valda metoder
tänkta att leda till mening och stolthet på vägen i livet
när han nu saknade jobb och levde på gränsen till armod
kämpande tappert mot utanförskapet och smygande skammen
grubblande över sitt liv och utan en framtid framför sej

Plötsligt så tändes ett ljus i hans överbelastade sinne
Fylld utav kraft gick han bort till sin dator, slog på den och väckte
skrivarprogrammet ur strömlösa dvalan och började knappa.
Sålunda skaldade Henrik nu – i ilska och oväntad klarhet:

Låt mej få kvida till tröst en drapa om tiden som timar
Ekonomitro och ordrevisioner är temat för tanken
under en tid när många förbryllat betraktar när sånt som
fordom var sett som givet försvinner i flödet av djärva
brott emot brukliga seder vars självklarhet hastigt förbleknar
Alltmedan språket förvandlats till stöd för det samtal som råder

Låt oss då börja med magiska mantrat, som hyllas av många
Globalisering som låter oss tänka på omsorg om jorden,
vitt perspektiv och handlingar långt bortom snäva kalkyler
Kallsinnigt kidnappat av de bemedlade bolagens språkrör
som en beteckning på hur de nu samvetslöst utnyttjar världen
utan att bry sej om vem som mister sin plats i fabriken
nedlagd i västliga småstaden, flyttad till tropiska nejder
lockande bybor att lämna sin hembygd med löften om framgång
stuvade tätt i baracker så långt från jorden de ärvde

Detta är dock inte enda exemplet på hur det gått till när
själva vårt språk har formats av krassa värderingars förtur
medan vårt nutida samhälle djärvt växte fram ur historien.

En gång i tiden var råd en klokhet man delgav varandra
medan det numera mestadels handlar om pengar på banken
Inte så många vet råd, men många med pengar de har det
Deras förmögna förmåga ger rätten att slippa ta ansvar för livet

En gång betydde ju också förmögenhet faktiskt förmåga
kunskap att lösa problem och att framställa värdefull nytta
Alltmedan penningen nu tagit över betydelsen smärtfritt
tappar vi alla en delaktig makt över tingen och livet
Återstår bara att samla på makten hos pengar och status.

Rättfärdigt handla var något som förr var en dygd att beakta
Sålunda väntades samvetet leda oss rätt genom dagen
Kraftfulla medvetna handlingar blandat med ömsinta gester
Handla på rea är nu den dygd som oss driver i livet
samtidigt bidragande till tillväxtens heliga framsteg

Vänskapens uttryck var fordom en tjänst åt den som behövde
bistånd och samtidigt givande glädje åt den som fått hjälpa
Numera säljs den och handlas likt varor på marknadens villkor
utan att inblanda känslor och löften om gentjänst tillbaka
Drömmen om tjänstesamhället beskriver en förutsedd framtid
alltmera fylld av betalning för saker vi gör åt varandra

Frågan om varats natur har gäckat var tids filosofer
Mening och mål med att vara har legat i centrum av gåtan
Numera skapas den självklara meningen lätt genom varan
som vi bär hem från affären och lagrar i skåp och på hyllor
Vad det må vara, så ger den oss uppskov från tvivel och ångest

Till och med skulden som plågat vårt sinne sen urminnes tider
löses numera med knapptryck eller i reda kontanter
Endast om pengarna slutligen fattas och fogden tar över
kanske en gammaldags skuld kunde greppa det nutida sinnet

Sålunda har vi förvandlat de viktiga orden till måttstock
över hur pengarna vandrar ibland oss som tecken på nytta
visande makt och beräknade roller som ordnar oss noggrant
över och under varandra i status och möjliga lagrar

Underligt nog kan vi hitta ett ord med det motsatta ödet
att från en snäv och begränsad kontext breda ut sej i språket
ty vi behöver ju ändå beskriva det allmänna goda.
Matematikens abstrakta domän fick ersätta himlen
Prästernas hemliga pakt med Gud blev vetenskapsmännens
privilegierade tillgång till verklighetens mysterier
Heliga handlingar fordom var konfirmationen och nattvard
Numera helighålls däremot köpet och tingproduktionen
alltmedan framstegen räknas i lösryckta siffror om tillväxt
Sålunda är det nu räknandet självt som förhöjts metaforiskt
Vill du förmedla din kärlek så hoppas du på att den räknas
i en prekär konkurrens med sådant som bokstavligt – just det

Utanpå dessa exempel på ord som förbytit sin mening
finner vi också hur ord som var bra har förlorat sitt värde

Förr var det viktigt att skydda sånt som man ville bevara
Protektionism är nu framstegsförhindrande tecken på feghet
Länder ska undvika skydda sitt folk från förlorad försörjning
Allt medan äventyrshjältar tar risker och hyllas i TV
mönster för hur kommunalråd i glesbygd bör sköta sin budget

Likaså är det nu fel att vilja bedriva reglering
Allting ska tillåtas hända fritt på en marknadsarena
Kökskranen borde väl bara ha till eller från hos dom frälsta
sålunda låtande vattnet få flöda i forsande frihet

Allt går så bra av sig självt att planering har blivit ett otyg
Jo, fast det gäller förstås politikens beslutskorridorer
dom som förväntas ha koll på samhällets tveksamma helhet
Turligt planeras detaljrikt i storföretagens kontorsrum

Henrik går ur sitt program och lämnar sin insuttna skrivplats
tänker en stund betraktande tomt genom otvättat fönster
vänder så åter till sängen och drar sitt täcke till hakan
tänker på Stjernhielm som kämpade förr för språkets förfining
visande ynglingar vägen till dygdefull strävan och mognad
finner att lättjan är lysande svar på flättjan1 i tiden
stannar i sängen för dagen och lyssnar på ljuden från gatan
Drömmer om kommande tider då orden har återfått makten
redskap för forskande samtal om mål och mening med livet
kraften att visa på vägar mot framtida ljusnande tider

 

1  Flättja = flärd, lättsinne – använt av Stiernhielm i dikten Hercules

Inlägget gjort

Tips till rappare

Dikt om ett sätt att berätta som saknas i dagens salonger

Åldriga versmått söker sin plats i en sjudande nutid
fylld utav budskap om varor och åsikter huller om buller
mitt ibland detta har ordens musik fått en chans att belyssnas
rappande stjärnor som aldrig läst Stiernhjelm bjuder oss alla
nutida drapor om livet och samhällets brister och fröjder
framfört med känsla och kärlek för ordens förtrollande rytmer

Varför då inte ta steget och väcka hexameterdikten
klassiska leken med stopp och fortsatta rytmiska flöden
Några kan minnas från skoltidens stelnade kunskap
versfötters regler: troké är en jamb och jamben troké
medan den sköna daktylen som ord är långt från daktyl
sjungande gungande fram uti versradens rytmiska flöde
brytande strömmen ibland med cesur nånstans där det passar
slutande sen med troké efter fem eller fyra daktyler

Annat som passar är fler konsonanter som klingar kamratligt
så det kan låta som susande säv eller vinande vindar

Mera hexameter skulle ge färg åt de rappande alstren
Dags att ta fram den och ge den en plats i den nya kulturen

 

Här ett exempel

Inlägget gjort

Bilder av Johanna (Visions of Johanna)

En översättning av dylanlåten Visions of Johanna, gjord av Anders Erkéus

Bilder av Johanna

Är det inte typiskt för natten,
att spela spratt när man försöker va’ tyst och stilla
vi är strandsatta i kvällen men vi låtsas att det inte är så illa
och Louise talar vackert om gräset för att få dej att trilla
ljuset fladdrar i huset mittemot
elementen hostar som dom hade sot
på radion trallar countryn som förgjort
men det inget, inget alls att va’ emot
Bara Louise, omslingrad med sin vän
och dessa bilder av Johanna, som uppslukar mej igen

I detta kala rum, där damerna
leker blindbock med nyckelkedjan som bindel
Och de mindre fina flickorna, dom tisslar om sina kap i nattens vimmel
kan vi höra nattvakten klicka med sin lampa,
och undra om det är han eller dom som har fastnat i sin himmel
Men Louise är OK som hon är
med sin bräckliga skuggkaraktär
men hon gör situationen klar och prekär:
att Johanna saknas här
den svaga lampans spöksken ropar i hennes ansiktes ben
där dessa bilder av Johanna tagit över på scen

Den lilla vilsna pojken han tar sej själv på allvar utan prut
han skryter om sitt elände, om farligheter som han fått stå ut
och när man nämner hennes namn, så nämner han en avskedskyss till slut
han är fräck så det gott räcker till
för att vara så hjälplös och vill
han muttrar in i väggen intill
medan jag tiger still
Åh, hur ska jag förklara, jag blir bara uttömd och matt
och dessa bilder av Johanna får mej att vaka i natt

Inne på museerna står evigheten inför rätta varje dag
och röster ekar, det är så här som frälsningen ser ut efter ett tag
men Mona Lisa måste ha längtat ut, det syns i hennes drömska anletsdrag
och den lantliga blomman hon fryser
när geleansiktesdamerna nyser
När hon med mustaschen gör en scen
Av att söka sina knän
Juveler och krimskrams hänger ifrån mulåsnans hals
men dessa bilder av Johanna vill inte släppa mej alls

Gårdfarihandlarn talar till grevinnan som låtsas hon förstår honom
och säger vet du nån som inte e en parasit så ska jag be honom en bön om Gud kan nå honom
men som Louise alltid säger, det finns inte mycket att se, och går till honom hellre än försmår honom
Madonnan döljer ännu sitt ljus
Den tomma buren vittrar till grus
Där hon dansat i tiljornas hus
Och fiolspelarn lämnar sitt bås
Och klottrar allt e’ betalt och i lås
På en fiskbil med en menande chose och mitt sinne förgås
Med dödsdansens toner i regnet, som munspelen kvidande tar
är dessa bilder av Johanna nu allt som finns kvar

Inlägget gjort

Vassflöjtens sång

Rumis storverk Mesnavi innehåller dikter, berättelser, anekdoter, filosofiska betraktelser med mera i sex volymer text,  med en klassisk början, som brukar kallas Vassflöjtens sång.  Den ger röst åt den klassiska ney-flöjten, sufismens främsta instrument,  och låter den berätta om sin roll och önskan för människorna.

————————————————–

Hör vassflöjten berätta med sin stämma full av klagan,
om skilsmässan ifrån vårt ursprung och vår grund.
Den sjunger: ”Sedan Gud skar loss mej från min strandbädd
har män och kvinnor gråtit vid min sång.
Jag längtar till ett bröst som slits itu av saknad
att i dess tjänst få sjunga kärleksåtråns kval.
Det föds i alla som försmäktar skilda från sitt ursprung
en längtan att på nytt förbindas med sin rot och grund.
I alla sorters hus jag lät min smärtas toner ljuda ;
Jag blev till tröst för fattig som för rik.
Man gjorde mej till vän så som man ville se mej
men ur mitt inre sökte ingen ut min hemlighet.
Min hemlighet som mina toners klagan röjer
är ändå sällan sedd och hörd.
Fast kroppen ej är dold för själen, och själen ej för kroppen,
är gåtan stor att att skåda själens djup.
En eld är denna flöjtens ton, och inte vind;
en kraftlös skugga den som inte elden har.
Den elden kärlekselden är, som föds i flöjtens kropp,
liksom i vinet kärleksruset föds.

Flöjten är vän med var och en som, från en vän har skilts;
dess toner blottlägger vårt inres hemlighet.
Vem vet ett gift och botemedel lika starkt som denna flöjt kan vara?
Vem har en lika trogen vän och följeslagare som flöjten mött?
Den visar på en väg som fyllts med blod,
berättar om den kärlek, som förtär och brinner.
Blott den som är Guds dåre kan förstå dess sång;
dess melodi når endast den vars öron öppnats till det ohörbara.

I längtans ton har våra dagar blivit långa
fastän de rusar undan i vår smärtas rymd.
Må våra dagar fly, vad rör det oss,
så länge alltings grund och klarhet ändå finns att nå?

Den som ej är en fisk förlorar snabbt sin törst i havet,
och lång blir dagen när man saknar bröd.
Den som vars själ har kokts kan ej förstås av hårda sinnen;
så nog berättat nu. Frid och farväl!