Om friheten

 

Vi talar om frihet

men vi kommer inte undan

vi vill inte känna språkets och kulturens bojor

och riskerar därmed att inte ge oss chansen

att uppleva det sociala fängelsets möjligheter

en begränsad oändlighet

likt antalet tal mellan noll och ett

Låt oss vandra längs gränserna

låt begränsningarna smeka våra utlämnade kroppar

låt oss besöka bortglömda och ensliga rum

där vi alla eller några djärva uppehållit sej

i stunder då ingen behövde drömma om frihet

Liemannen

döden vilar tålmodigt bakåtlutad

medan hans svartlackerade robotgräsklippare

vankar i din trädgård

Drapa i tredje årtusendet

 

Efter Stiernhielm
av Anders Erkéus

Henrik låg kvar i sängen en morgon i sena sin ungdom
utless på krävande åtgärder, välvilligt valda metoder
tänkta att leda till mening och stolthet på vägen i livet
när han nu saknade jobb och levde på gränsen till armod
kämpande tappert mot utanförskapet och smygande skammen
grubblande över sitt liv och utan en framtid framför sej

Plötsligt så tändes ett ljus i hans överbelastade sinne
Fylld utav kraft gick han bort till sin dator, slog på den och väckte
skrivarprogrammet ur strömlösa dvalan och började knappa.
Sålunda skaldade Henrik nu – i ilska och oväntad klarhet:

Låt mej få kvida till tröst en drapa om tiden som timar
Ekonomitro och ordrevisioner är temat för tanken
under en tid när många förbryllat betraktar när sånt som
fordom var sett som givet försvinner i flödet av djärva
brott emot brukliga seder vars självklarhet hastigt förbleknar
Alltmedan språket förvandlats till stöd för det samtal som råder

Låt oss då börja med magiska mantrat, som hyllas av många
Globalisering som låter oss tänka på omsorg om jorden,
vitt perspektiv och handlingar långt bortom snäva kalkyler
Kallsinnigt kidnappat av de bemedlade bolagens språkrör
som en beteckning på hur de nu samvetslöst utnyttjar världen
utan att bry sej om vem som mister sin plats i fabriken
nedlagd i västliga småstaden, flyttad till tropiska nejder
lockande bybor att lämna sin hembygd med löften om framgång
stuvade tätt i baracker så långt från jorden de ärvde

Detta är dock inte enda exemplet på hur det gått till när
själva vårt språk har formats av krassa värderingars förtur
medan vårt nutida samhälle djärvt växte fram ur historien.

En gång i tiden var råd en klokhet man delgav varandra
medan det numera mestadels handlar om pengar på banken
Inte så många vet råd, men många med pengar de har det
Deras förmögna förmåga ger rätten att slippa ta ansvar för livet

En gång betydde ju också förmögenhet faktiskt förmåga
kunskap att lösa problem och att framställa värdefull nytta
Alltmedan penningen nu tagit över betydelsen smärtfritt
tappar vi alla en delaktig makt över tingen och livet
Återstår bara att samla på makten hos pengar och status.

Rättfärdigt handla var något som förr var en dygd att beakta
Sålunda väntades samvetet leda oss rätt genom dagen
Kraftfulla medvetna handlingar blandat med ömsinta gester
Handla på rea är nu den dygd som oss driver i livet
samtidigt bidragande till tillväxtens heliga framsteg

Vänskapens uttryck var fordom en tjänst åt den som behövde
bistånd och samtidigt givande glädje åt den som fått hjälpa
Numera säljs den och handlas likt varor på marknadens villkor
utan att inblanda känslor och löften om gentjänst tillbaka
Drömmen om tjänstesamhället beskriver en förutsedd framtid
alltmera fylld av betalning för saker vi gör åt varandra

Frågan om varats natur har gäckat var tids filosofer
Mening och mål med att vara har legat i centrum av gåtan
Numera skapas den självklara meningen lätt genom varan
som vi bär hem från affären och lagrar i skåp och på hyllor
Vad det må vara, så ger den oss uppskov från tvivel och ångest

Till och med skulden som plågat vårt sinne sen urminnes tider
löses numera med knapptryck eller i reda kontanter
Endast om pengarna slutligen fattas och fogden tar över
kanske en gammaldags skuld kunde greppa det nutida sinnet

Sålunda har vi förvandlat de viktiga orden till måttstock
över hur pengarna vandrar ibland oss som tecken på nytta
visande makt och beräknade roller som ordnar oss noggrant
över och under varandra i status och möjliga lagrar

Underligt nog kan vi hitta ett ord med det motsatta ödet
att från en snäv och begränsad kontext breda ut sej i språket
ty vi behöver ju ändå beskriva det allmänna goda.
Matematikens abstrakta domän fick ersätta himlen
Prästernas hemliga pakt med Gud blev vetenskapsmännens
privilegierade tillgång till verklighetens mysterier
Heliga handlingar fordom var konfirmationen och nattvard
Numera helighålls däremot köpet och tingproduktionen
alltmedan framstegen räknas i lösryckta siffror om tillväxt
Sålunda är det nu räknandet självt som förhöjts metaforiskt
Vill du förmedla din kärlek så hoppas du på att den räknas
i en prekär konkurrens med sådant som bokstavligt – just det

Utanpå dessa exempel på ord som förbytit sin mening
finner vi också hur ord som var bra har förlorat sitt värde

Förr var det viktigt att skydda sånt som man ville bevara
Protektionism är nu framstegsförhindrande tecken på feghet
Länder ska undvika skydda sitt folk från förlorad försörjning
Allt medan äventyrshjältar tar risker och hyllas i TV
mönster för hur kommunalråd i glesbygd bör sköta sin budget

Likaså är det nu fel att vilja bedriva reglering
Allting ska tillåtas hända fritt på en marknadsarena
Kökskranen borde väl bara ha till eller från hos dom frälsta
sålunda låtande vattnet få flöda i forsande frihet

Allt går så bra av sig självt att planering har blivit ett otyg
Jo, fast det gäller förstås politikens beslutskorridorer
dom som förväntas ha koll på samhällets tveksamma helhet
Turligt planeras detaljrikt i storföretagens kontorsrum

Henrik går ur sitt program och lämnar sin insuttna skrivplats
tänker en stund betraktande tomt genom otvättat fönster
vänder så åter till sängen och drar sitt täcke till hakan
tänker på Stjernhielm som kämpade förr för språkets förfining
visande ynglingar vägen till dygdefull strävan och mognad
finner att lättjan är lysande svar på flättjan1 i tiden
stannar i sängen för dagen och lyssnar på ljuden från gatan
Drömmer om kommande tider då orden har återfått makten
redskap för forskande samtal om mål och mening med livet
kraften att visa på vägar mot framtida ljusnande tider

 

1  Flättja = flärd, lättsinne – använt av Stiernhielm i dikten Hercules

Att uppväcka hexameter

Tips till rappare och andra:

Dikt om ett sätt som man diktade förr på den forna parnassen

Åldriga versmått söker sin plats i en sjudande nutid
fylld utav budskap om varor och åsikter huller om buller
mitt ibland detta har ordens musik fått en chans att belyssnas
rappande stjärnor som aldrig läst Stiernhjelm bjuder oss alla
nutida drapor om livet och samhällets brister och fröjder
framfört med känsla och kärlek för ordens förtrollande rytmer

Varför då inte ta steget och väcka hexameterdikten
klassiska leken med stopp och fortsatta rytmiska flöden
Några kan minnas från skoltidens stelnade kunskap
versfötters regler: troké är en jamb och jamben troké
medan den sköna daktylen som ord är långt från daktyl
sjungande gungande fram uti versradens rytmiska flöde
brytande strömmen ibland med cesur nånstans där det passar
slutande sen med troké efter fem eller fyra daktyler

Annat som passar är fler konsonanter som klingar kamratligt
så det kan låta som susande säv eller vinande vindar

Mera hexameter skulle ge färg åt de rappande alstren
Dags att ta fram den och ge den en plats i den nya kulturen

 

Här ett exempel

Inlägget gjort

Vassflöjtens sång

Rumis storverk Mesnavi innehåller dikter, berättelser, anekdoter, filosofiska betraktelser med mera i sex volymer text,  med en klassisk början, som brukar kallas Vassflöjtens sång.  Den ger röst åt den klassiska ney-flöjten, sufismens främsta instrument,  och låter den berätta om sin roll och önskan för människorna.

————————————————–

Hör vassflöjten berätta med sin stämma full av klagan,
om skilsmässan ifrån vårt ursprung och vår grund.
Den sjunger: ”Sedan Gud skar loss mej från min strandbädd
har män och kvinnor gråtit vid min sång.
Jag längtar till ett bröst som slits itu av saknad
att i dess tjänst få sjunga kärleksåtråns kval.
Det föds i alla som försmäktar skilda från sitt ursprung
en längtan att på nytt förbindas med sin rot och grund.
I alla sorters hus jag lät min smärtas toner ljuda ;
Jag blev till tröst för fattig som för rik.
Man gjorde mej till vän så som man ville se mej
men ur mitt inre sökte ingen ut min hemlighet.
Min hemlighet som mina toners klagan röjer
är ändå sällan sedd och hörd.
Fast kroppen ej är dold för själen, och själen ej för kroppen,
är gåtan stor att att skåda själens djup.
En eld är denna flöjtens ton, och inte vind;
en kraftlös skugga den som inte elden har.
Den elden kärlekselden är, som föds i flöjtens kropp,
liksom i vinet kärleksruset föds.

Flöjten är vän med var och en som, från en vän har skilts;
dess toner blottlägger vårt inres hemlighet.
Vem vet ett gift och botemedel lika starkt som denna flöjt kan vara?
Vem har en lika trogen vän och följeslagare som flöjten mött?
Den visar på en väg som fyllts med blod,
berättar om den kärlek, som förtär och brinner.
Blott den som är Guds dåre kan förstå dess sång;
dess melodi når endast den vars öron öppnats till det ohörbara.

I längtans ton har våra dagar blivit långa
fastän de rusar undan i vår smärtas rymd.
Må våra dagar fly, vad rör det oss,
så länge alltings grund och klarhet ändå finns att nå?

Den som ej är en fisk förlorar snabbt sin törst i havet,
och lång blir dagen när man saknar bröd.
Den som vars själ har kokts kan ej förstås av hårda sinnen;
så nog berättat nu. Frid och farväl!

Inlägget gjort

Gamle speleman (Mr Tambourine man)

Det började med denna, en gång för rätt länge sedan

Gamle speleman

Hallå, du gamle speleman
Slå an din tamburin
Jag har ingenstans att gå och ska inte sova nu
Hallå, du gamle speleman
Slå an din tamburin
och när morgonen vibrerar ny så följer jag dej.

Fast jag vet att kvällens kejsardöme återvänt till sand
som runnit undan ur min hand
och lämnat mej här blind men ändå vaken
så förvånar mej min matthet
när jag står här ensam kvar
ingen söker mina svar
och den uråldriga gatan är för död för drömmarna

Så Hallå, du gamle speleman …

Låt virvelvinden föra mej
med ett magiskt gammalt skepp
mina händer släppt sitt grepp,
mina nakna sinnen rår,
och mina fötter stumma står,
och väntar bara på att stövlarna ska ge sej av
Jag är klar att resa vartsomhelst, jag är klar att dra åstad,
i min egen maskerad,
sänd din trollkraft åt mitt håll,
jag lovar att förlora mej i dansen.

Så Hallå, du gamle speleman…

Och om du hör ett vilt men vänligt skratt
mot solens milda glans
Så behåll du din balans
för det är på flykt till ingenstans
och förutom himlen inga hinder döljer
Och om du märker spår av rim i en lustig liten sång,
till din tamburin en gång,
ska du inte bry dej värst därom,
det är en sliten clown bakom,
och det är sitt eget ödes melodi han följer

Så Hallå, du gamle speleman…

Så låt mej nu försvinna bakom själens rullgardin
längs historiens grå ruin
bortom lövens sista brand
en naken grens förvridna hand
ut till en blåsig strand
långt utom räckhåll för den herrelösa sorgen
Att få dansa under stjärnorna, med ena handen fri
inför havets sceneri
i sandens virvlande magi
med allt som hänt och som ska bli
fördrivet långt bak vågens brus
låt mej få glömma bort idag
ända till i morgon

Så Hallå, du gamle speleman
Slå an din tamburin
Jag har ingenstans att gå och det inte tid att sova nu
Hallå, du gamle speleman
Slå an din tamburin
nu när morgonen vibrerar ny så följer jag dej.

Små texter ur livet och andra ställen

(ur relativt ungdomliga anteckningar på papper)

Inte ens min inbillade storhet
har jag tagit på allvar

Vägra tidsandan

Inne i världen
möts vi igen
som vanligt

lär oss
att vårda
mysteriet i världen

varseblivningsrummet, the mind

att se fram emot
när nånting inom dej plötsligt utagerat
de existentiella bryderierna
som dunstar bort i intet
och kvarlämnar världen som den är
just då, just nu, just här
och du finner att den inte behöver erövras, betvingas,
förklaras,utvecklas eller något annat
att allting händer utan motstånd
utom eller inom dej
fast skillnaden inte är påtaglig
eller ens trovärdig

folk är trevligare än de försöker vara

Om varande och blivande-dialektik:
fundamentala begrepp uppstår parvis
hur uppstår dessa?
Det måste ske samtidigt
att bara skapa varande är omöjligt
för detta är i sej ett blivande
ett blivande måste också bli ett varande
om något blivit

man kan vetenskapligt motivera
en ödmjukhet inför det fantastiska

Orden är redan här
problemet är relationen
mellan dem och världen

INGET händer
TIDEN går
LIVET undras
ORDEN våndas
FRUKTEN faller
mej in

Tänk om livet är en koan?
Än zen då!

I could say that it’s nothing
I could say that it’s all
I could say that it’s great
I could say that it’s small
I could say that I won
I could say that I lost
I could say that I threw
myself off the cross
’cause I’m finally finished
with waiting for life
finally bored
with the worry and strife

Allting har varit nu lika länge
Hur fort det än går
så har det ändå varit nu

”Guds straff”
är resultat av frestande
av det transcendentala medvetandets gränser

 

På finlandsbåten Mariella

There were people there
As could have been expected
Some of them restlessly resting
in their abandoned expectations
Some of them probably just going ahead
some of them performing great invisible deeds
for reasons unknown to all
Some of them somewhat carelessly
stirring the due procedures
probably bringing them to new familiarities
while noone minded
Some of them searching to let go of the search,
watching traces of unveiled truth
unpredictably ooze by.
Some kind of beauty prevailed
maybe grasped by some of them
in their different ways
And what else could be done?

Gåta:
Vem ska dels sparas
dels slås ihjäl

Allt igenom väl
tills vidare vyer vidgas
väldigt väl, väldigt väldiktat
Silent observation
Se ut
bry dej inte om att se ut
utse inte i onödan
tusen scener i stunden
aldrig för scent
tids nog kommer råd
eller råd finns under tiden

Utställning
inställning
föreställning
förställning
framställning
tillställning

finns det fog
för fogligheten inför makten?
If they don’t let us dream
we won’t let them sleep

Älska mej som vi är