Anders och EU

EU, ja.  Jösses.  Sedan 92 har jag utvecklat nån sorts hatkärlek till detta projekt.  Har på kuppen blivit en av de få som faktiskt har ett hyfsat hum om hur det fungerar.  Åkte på studiebesök till Bryssel innan folkomröstningen om inträdet med Nej till EU, där jag som valberedare värvade folk till den första styrelsen, och var aktiv på olika sätt, till exempel via närradio. Sen dess har jag umgåtts med Unionen på olika sätt, bland annat jobbat som ”service provider” åt en EU-parlamentariker. På senare år har jag bevakat integritetsfrågorna, där jag stöder EU-domstolens nya uppdrag (sedan 2009) att bevaka mänskliga rättigheter, en fråga som jag också bevakat genom att skriva artiklar tillsammans med EU-parlamentariker, och besöka intressanta internationella seminarier.

Är pappa till två mastiga EU-sajter.  En i grunden EU-kritisk med mycken matnyttig information och en i grunden EU-pedagogisk, där jag synliggör de grundläggande grundlagsliknande fördragen, beslutsgångarna mm. Den senare har jag fått regeringsstöd tre gånger för att utarbeta, i samverkan med olika organisationer.

Att vara kritisk kan ge begränsad tillfredsställelse, men det som verkligen ger energi är när man tycker sej se möjligheter till klara förbättringar. Och genom åren har det växt fram en ganska originell idé, som jag drivit i olika fora, om hur man skulle kunna reformera alltihop radikalt, men ändå ha kvar institutionerna och ge dem delvis nya uppdrag. Kallar den ibland för interparlamentariskt samarbete med internationellt stöd.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *