Inlägget gjort

Vassflöjtens sång

Rumis storverk Mesnavi innehåller dikter, berättelser, anekdoter, filosofiska betraktelser med mera i sex volymer text,  med en klassisk början, som brukar kallas Vassflöjtens sång.  Den ger röst åt den klassiska ney-flöjten, sufismens främsta instrument,  och låter den berätta om sin roll och önskan för människorna.

————————————————–

Hör vassflöjten berätta med sin stämma full av klagan,
om skilsmässan ifrån vårt ursprung och vår grund.
Den sjunger: ”Sedan Gud skar loss mej från min strandbädd
har män och kvinnor gråtit vid min sång.
Jag längtar till ett bröst som slits itu av saknad
att i dess tjänst få sjunga kärleksåtråns kval.
Det föds i alla som försmäktar skilda från sitt ursprung
en längtan att på nytt förbindas med sin rot och grund.
I alla sorters hus jag lät min smärtas toner ljuda ;
Jag blev till tröst för fattig som för rik.
Man gjorde mej till vän så som man ville se mej
men ur mitt inre sökte ingen ut min hemlighet.
Min hemlighet som mina toners klagan röjer
är ändå sällan sedd och hörd.
Fast kroppen ej är dold för själen, och själen ej för kroppen,
är gåtan stor att att skåda själens djup.
En eld är denna flöjtens ton, och inte vind;
en kraftlös skugga den som inte elden har.
Den elden kärlekselden är, som föds i flöjtens kropp,
liksom i vinet kärleksruset föds.

Flöjten är vän med var och en som, från en vän har skilts;
dess toner blottlägger vårt inres hemlighet.
Vem vet ett gift och botemedel lika starkt som denna flöjt kan vara?
Vem har en lika trogen vän och följeslagare som flöjten mött?
Den visar på en väg som fyllts med blod,
berättar om den kärlek, som förtär och brinner.
Blott den som är Guds dåre kan förstå dess sång;
dess melodi når endast den vars öron öppnats till det ohörbara.

I längtans ton har våra dagar blivit långa
fastän de rusar undan i vår smärtas rymd.
Må våra dagar fly, vad rör det oss,
så länge alltings grund och klarhet ändå finns att nå?

Den som ej är en fisk förlorar snabbt sin törst i havet,
och lång blir dagen när man saknar bröd.
Den som vars själ har kokts kan ej förstås av hårda sinnen;
så nog berättat nu. Frid och farväl!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *