Vart tog kunskapssamhället vägen

Det sägs att fiskar inte har koll på vattnet de lever i. Och att människor inte har koll på kulturen de lever i. Så är det nog i allmänhet. I vårt fall handlar det om normer om hur man ska leva, vad som är gott och ont, viktigt och oviktigt, värden som för oss är självskrivna. Vad som är framgång och misslyckande. Vilka typiska konflikter som uppstår. Kanske vad vi i grunden är, varför vi är här. Ostörda på en plats och i en tid kan vi leva utan att ifrågasätta vår världsbild.

Men historien är i rörelse, och världen blir mindre och mindre när det gäller kontakter med andra människor, som visar sej ha andra normer, värderingar och världsbilder. Och studerar vi historien ser vi att också att våra nuvarande tankesätt inte alltid funnits.

I slutet på 1900-talet talade många om att en ny tid stod för dörren och man andades optimism. Man identifierade den bestående västerländska kulturen som ett industrisamhälle, som hade fullföljt sin historiska mission och skulle avlösas av något nytt. Många begrepp var i omlopp. Man talade om ett tjänstesamhälle, ett informationssamhälle, ett IT-samhälle eller ibland ett kunskapssamhälle eller ett upplevelsesamhälle.  Det fanns tendenser att endast se dessa som nya varianter på samma sak, bara att det var andra penningstyrda aktiviteter som skulle sysselsätta oss och hålla igång den ekonomiska tillväxten och resursförbrukningen.

Men det fanns också begrepp som tog fasta på mera grundläggande förskjutningar. Industrisamhället betydde inte bara att industriarbetena och industriproduktionen bar upp samhället utan också att dessas värden genomsyrade hela samhället och kulturen. Ja, till och med språket färgades av maskin- , matematik- och fysikmetaforer från den framgångsrika produktionen. Det som räknades var det som kunde just räknas, och den framställda produkten var central. Vi hade ett samhällsmaskineri, där hjulen skulle rulla och arbetskraften vara kuggar i maskineriet. Osynliga marknadskrafter spelade i bakgrunden. Det gällde att hålla ångan uppe, och lägga in en växel till.

Industrisamhället var/är ju också ett kommersiellt konsumtionssamhälle, där alltfler mellanhavanden förväntades ske med hjälp av pengar. Även här ser vi hur språket färgats. Numera tänker vi kanske mest på pengarelaterade saker när vi talar om tjänster, skuld, råd, förmögenhet. Till och med vara och handla för numera tankarna till pengar.

Så det sitter ganska djupt. Men som sagt har en djupare kritik förekommit under större delen av efterkrigstiden, och man anar också motsättningar som funnits på plats i århundraden, där till exempel romantiken var en elitrörelse som ifrågasatte det expanderande industrisamhällets krasshet och okänslighet inför mänskliga upplevda värden. Det sena nittonhundratalet födde ju också kritik av  degrundläggande värdena via postmodernism och tal om vattumannens tidsålder mm från vissa kretsar.  Även i dag kan man se tydliga tecken på att något nytt är på gång historiskt. Medvetenheten om naturens gränser spelar in, internet som en ny arena för global samverkan skapar nya möjligheter, och rentav anar vi en sorts mättnad, där många vill ändra sin livsstil till ett sätt där det inte längre handlar om att producera och konsumera så snabbt och så mycket som möjligt. Ett nytt kunskapssamhälle eller ett upplevelsesamhälle, kan ju också peka på nya värden och normer riktade åt våra inre liv snarare än vår yttre konsumtion och status.

Sedan millennieskiftet har ju flera nya företeelser dykt upp som gjort bilden otydligare, med nynationalism, identitetspolitik, terrorism, migrationsströmmar, tron på artificiell intelligens med mera, men det går att se dessa fenomen som delar i den större omvandlingen, som motreaktioner, kompletteringar och räddningsförsök. Att den gamla höger-vänsterskalan i politiken inte räcker till börjar bli accepterat, även om det i dag är vanligare att lyfta fram en globalism-nationalism -dimension som komplettering (gal-tan skalan) än distinktionen industrisamhälle-kunskapssamhälle som jag tittade på här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *