Min egen ekonomi i form av penningtillgång har jag låtit vara knapp genom åren, dels för att kunna ägna mig åt mindre lönsamma kreativa saker, dels för att jag på något sätt uppfattat det som lite suspekt att jaga pengar, särskilt lätta sådana. Jag kommer till exempel ihåg när SE-bankens aktiekurs var nere i 6 kronor. Då ringde jag min bror och tipsade honom på att köpa en binge , vilket han gjorde. Men inte jag inte. (Förmodligen lite korkat så här i backspegeln) Jag hade en tid också ett arv från pappa som jag kunde spä ut de magra inkomsterna från Ljudlekslänken mm med.
Denna befrielse från de penningekonomiska strävandena har på något sätt befriat mej tankemässigt, så att jag har kunnat fundera kring alternativa ekonomier av olika slag, och lättare kunnat se igenom och kritisera vad jag uppfattar som en ganska ytlig syn på tillväxt, utveckling, arbete och framsteg, där allt kan mätas, och mätas i pengar.
