Det som jag haft mest personlig nytta av i integralteorin är insikten att man normalt hyser många olika perspektiv inom sej, mer eller mindre avancerade och inkluderande. Som en rysk docka med olika ”storlekar”. Vi har till exempel
– en arkaisk däggdjursnivå, med våra livsuppehållande reflexer och resterande instinkter, kring fortplantning och skydd mm
– en egocentrisk nivå, där vi går på de omedelbara reaktionerna och böjelserna inför vad vi möter, ”me first”.
– en konventionell nivå, som lärt sej olika normer och förklaringar av ens grupp/familj/nation, vi gör ”rätt”.
– en kalkylerande individuell nivå, som styr oss mot egenuppsatta mål och ibland kan hantera de andra nivåerna.
– en överblickande humanistisk nivå, där vi söker ager till fördel för ”ett större gott, med hjälp av ett systemtänkande.
– Har vi tur så växer vi till oss så att vi hittar sätt att vara som låter oss ”lyssna in” hur vi bäst kan gagna alla varleser på planeten, i harmoni med en evolutionär intuition att föra en inkluderande utveckling framåt.
-Och bortom allt detta skymtar någon form av försoning och enhetsupplevelse med världen som väcker upplevelser som vi inte har bra ord för, men består i ett i grunden enkelt ”befriat” men högst mänskligt varande, man säger ”spiritual” på engelska.
-Och i andra änden, innan vi ens har koll på att vi har en egen existens, finns ju också en sorts ”förening med alltet” när vi som bebisar inte förmår att skilja på vad som överhuvudtaget är vårt eget, prisgivna åt våra reflexer och känslor.
—————————————————————–
Att kunna reda ut vad som är vad av det som dyker upp i kropp och sinne är mycket nyttigt. Och svårt. Men i vissa avseenden nödvändigt om vi ska komma vidare med det här vi hålls med på klumpen i Vintergatans utkanter.
Integralteorin innehåller mycket mer, det får vi återkomma till. En liten teaser är denna bild som belyser fyra fundamentala perspektiv på tillvaron. De ovan beskrivna nivåerna ”befinner sej” i det inre individuella ”hörnet” nedan.
En intressant iakttagelse man kan göra är om folk och media blandar ihop insidan (interior i bilden) och utsidan (exterior i bilden), ett ganska vanligt fenomen, som bland annat kan orsakas av att många begrepp är otydliga när det gäller om de beskriver insides- eller utsidesfenomen. Tänk till exempel buzzwords som trygghet, jämställdhet, aggression, sanning, utveckling ….
